Att känna igen hinder: de vanligaste hindren i vardagen

Förhandsvisning: Vissa hinder är uppenbara, som en trappa utan ramp. Andra går obemärkt förbi för de flesta, från webbplatser som inte fungerar med en skärmläsare till fördomar i vardagliga möten. Den här artikeln visar de vanligaste synliga och osynliga hindren i vardagen och vad alla kan göra åt dem.

Barriärer finns överallt – men inte alltid synliga

Tänk dig att du behöver ta ett tåg. Stationen är fullsatt, utropet är svårt att förstå och den enda vägen till perrongen är en trappa. För många är detta ett mindre irritationsmoment. För en rullstolsanvändare, någon som har nedsatt hörsel eller en förälder med barnvagn kan det innebära att man missar tåget.

Situationer som denna drabbar betydligt fler människor än många tror. Enligt Världshälsoorganisationen Omkring 1,3 miljarder människor världen över, cirka 16 % av världens befolkning, lever med en betydande funktionsnedsättning. I EU har cirka 90 miljoner människor i åldern 16 år och äldre en funktionsnedsättning – ungefär var fjärde vuxen, enligt Eurostats siffror publicerade av EU:s råd Dessutom möter många äldre och personer med tillfälliga funktionsnedsättningar, som till exempel ett brutet ben, samma hinder varje dag.

Att ta bort dessa hinder är inte en tjänst – det handlar om funktionsnedsattas rättigheter. FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (CRPD) bygger på den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna och tydliggör att personer med funktionsnedsättning har samma rätt att delta i samhället som alla andra.

Barriärer finns i många former: fysiska, digitala, kommunikativa och sociala. Vissa är lätta att upptäcka. Andra blir bara synliga när man ser på vardagen genom någon annans ögon.

Fysiska hinder i vardagen

Fysiska barriärer är de som de flesta tänker på först. De är ofta lätta att se, men ändå mycket vanliga:

• Trappor utan ramper eller hissar: För rullstolsburna och personer med gångsvårigheter kan ett enda trappsteg vara omöjligt att övervinna. Saknade hissar drabbar även äldre personer och föräldrar med barnvagnar.

• Otillgänglig kollektivtrafik: Bussar utan låga golv, en glipa mellan tåg och plattform eller trasiga hissar på stationer gör inkluderande resor omöjliga för många människor.

• Smala dörrar och passager: Dörrar som är för smala eller tunga blockerar personer som använder rullstolar, rullatorer eller kryckor.

• Ojämna golv och ytor: Kullersten, gropar eller plötsliga nivåförändringar, vanliga utomhus och i äldre byggnader, är en risk för personer med nedsatt rörlighet. Andra märker dem sällan.

• Blockerade eller saknade styrremsor: Taktila beläggningar vägleder blinda och synskadade personer genom stationer och gator. När cyklar, elsparkcyklar eller reklamskyltar blockerar dem blir de oanvändbara.

• Saknade taktila och hörbara signaler: Övergångsställen utan ljudsignaler eller taktila markeringar gör det svårt för blinda att gå över på ett säkert sätt.

• Sensorisk överbelastning: Hög musik, starkt ljus och folkmassor kan utestänga autistiska personer eller personer med sensoriska bearbetningssvårigheter. Tysta timmar i butiker och museer visar hur enkelt det kan vara att göra skillnad.

Digitala hinder i vardagen

Shopping, bankärenden, bokning av läkartid, jobbansökan: allt mer av vardagen sker online. Det gör digitala barriärer lika allvarliga som fysiska. De är dock ofta svårare att upptäcka eftersom de bara blir uppenbara när någon använder en webbplats på ett annat sätt.

En test av Aktion Mensch från juni 2025 visar hur utbredda de är. Endast 20 av de 65 mest besökta webbutikerna i Tyskland kunde användas helt med ett tangentbord. Saknad tangentbordsfokus, låg kontrast och cookiebanners som inte kan stängas var bland de vanligaste problemen.

I våra tillgänglighetsrevisioner på Eye-Able ser vi samma hinder om och om igen:

• Saknar stöd för hjälpmedelsteknik: Många använder skärmläsare, röstnavigering eller skärmförstorare för att navigera online. Knappar utan etikett, rubriker som bara är visuellt fetstilta och bilder utan alt-text gör att blinda användare kan gissa. Vår artikel om alt-text för bilder visar hur man beskriver bilder korrekt.

• Endast musanvändning: Menyer, reglage eller cookiebanners som inte kan användas med ett tangentbord exkluderar personer med motoriska funktionsnedsättningar och skärmläsare.

• Låg kontrast: Ljusgrå text på vit bakgrund är svårläst för personer med nedsatt syn – och för alla som tittar på sin telefon i starkt solljus.

• Otillgängliga formulär: Saknade etiketter, vaga felmeddelanden och komplicerade CAPTCHA:er hindrar ofta folk från att komma igång i det sista steget. Vår guide till tillgängliga onlineformulär förklarar hur man undviker detta.

• Videor utan textning: Döva och hörselskadade missar innehållet om det inte finns textning eller transkription.

• Komplex navigering och svårt språk: Förvirrande menyer och långa, komplicerade meningar gör det svårt för personer med kognitiva funktionsnedsättningar att hitta information – och för alla andra också.

Lagstiftarna har insett problemet. Sedan den 28 juni 2025 har Europeiska tillgänglighetslagen har krävt att många digitala produkter och tjänster i EU, såsom webbutiker och banktjänster, ska vara tillgängliga. I Tyskland implementerades det genom Barrierefreiheitsstärkungsgesetz (BFSG). Den tekniska grunden är WCAG-standarderna, Riktlinjer för tillgänglighet på webbinnehåll .

Kommunikationshinder

Information är bara användbar om människor kan förstå den. Kommunikationshinder uppstår när information erbjuds i endast en form:

• Inget teckenspråk eller textning: För många döva är teckenspråk deras första språk. Utan tolkar eller textning förblir evenemang, möten och videor oåtkomliga.

• Svårt språk: Officiella brev, kontrakt eller instruktioner på komplicerat språk exkluderar personer med inlärningssvårigheter, personer med kognitiva funktionsnedsättningar och personer som inte har sitt modersmål. Enkelt språk hjälper alla.

• Meddelanden endast via röst eller endast på skärmar: Information på stationer eller flygplatser bör alltid vara tillgänglig både visuellt och auditivert.

• Otillgänglig valinformation: Röstning är den mest grundläggande formen av samhällsengagemang. Men även när vallokalerna är stegfria är information om kandidater, partiprogram eller själva vallokalen ofta inte tillgänglig i punktskrift, ljud eller lättläst format.

Sociala barriärer

Några av de mest ihållande hindren kan inte ses alls, eftersom de finns i människors sinnen:

• Fördomar och stigma: Antaganden om vad personer med funktionsnedsättning kan eller inte kan göra begränsar deras möjligheter i skolan, på jobbet och i vardagen. Diskriminerande språk, som att "lida av" en funktionsnedsättning eller vara "rullstolsbunden", förstärker dessa antaganden.

• Osynliga funktionsnedsättningar: Psykiska problem, kroniska sjukdomar och många sensoriska funktionsnedsättningar kan inte ses. Människor som drabbas måste ofta rättfärdiga sig eller blir helt enkelt inte trodda när de ber om stöd.

• Bristande medvetenhet: Många hinder finns helt enkelt för att ingen tänkte på dem. Ett kafé som vägrar att ta med ledarhund eller tar ut extra städavgifter är ett typiskt exempel.

• Diskriminering på arbetsplatsen: Otillgängliga ansökningsprocesser eller brist på rimliga anpassningar håller kvalificerade personer borta från jobb.

Utbildning, möten och empati är de mest effektiva sätten att minska sociala barriärer. Medvetenhetsdagar som Europeiska dagen för personer med funktionsnedsättning, som hålls runt den 3 december, och kampanjer för att öka allmänhetens uppfattning bidrar till att steg för steg förändra allmänhetens attityder.

Vem gynnas när hindren försvinner

Att ta bort hinder hjälper inte bara personer med funktionsnedsättning. Ramper hjälper föräldrar med barnvagnar och resenärer med resväskor. Textning hjälper personer som tittar på videor på ett tåg utan hörlurar. Tydligt språk och bra kontrast gör webbplatser enklare för alla att använda. Tillgänglighet är inte en speciallösning för ett fåtal – det gör vardagen bättre för alla.

Bryta barriärer tillsammans

Inkludering är en gemenskapsinsats, och alla kan hjälpa till att undanröja hinder. Håll vägledningsränder och entréer rena, erbjud hjälp utan att påtvinga någon det och fråga vad någon faktiskt behöver. Om du skapar innehåll, tänk på bildtexter, alt-text och tydligt språk från början.

På Eye-Able arbetar vi med digital tillgänglighet varje dag. Vi delar med oss av det vi lär oss i vår blogg och våra webbseminarier , och vår Index för webbtillgänglighet visar hur tillgängliga världens mest besökta webbplatser är. Ju fler människor inser vilka hinder som finns, desto snabbare försvinner de.

Nyfiken på hur tillgänglig din egen webbplats är? gratis tillgänglighetskontroll ger dig en första överblick på mindre än 2 minuter.

Vanliga frågor: hinder i vardagen

Vilka är hindren i vardagen?

Barriärer är hinder som hindrar människor från att delta i vardagen på lika villkor. De kan vara fysiska, såsom trappor, digitala, såsom webbplatser som inte fungerar med skärmläsare, kommunikativa, såsom saknade bildtexter, eller sociala, såsom fördomar.

Vad är osynliga barriärer?

Osynliga barriärer är hinder som de flesta inte märker. Exempel inkluderar svårt språk, sensorisk överbelastning i bullriga miljöer, bristande förståelse för psykiska hälsotillstånd, webbplatser som inte kan användas med tangentbord och fördomar mot personer med funktionsnedsättning.

Vilka är de vanligaste digitala hindren?

De vanligaste digitala hindren är saknad alt-text för bilder, låg kontrast, webbplatser som inte kan användas utan mus, formulär utan etiketter och videor utan bildtexter. Många av dessa kan åtgärdas med liten ansträngning.

Vilka påverkas av barriärer?

Personer med funktionsnedsättning drabbas hårdast, cirka 16 % av världens befolkning enligt WHO. Men hinder drabbar även äldre, personer med tillfälliga funktionsnedsättningar, föräldrar med barnvagnar och alla som befinner sig i en svår situation, såsom starkt solljus eller en bullrig miljö.

Är företag skyldiga att undanröja digitala hinder?

I många fall, ja. Sedan den 28 juni 2025 har den europeiska tillgänglighetslagen krävt att många digitala produkter och tjänster i EU ska vara tillgängliga, inklusive webbutiker och banktjänster. Offentlig sektors webbplatser i EU har varit skyldiga att vara tillgängliga i flera år.

Vad kan jag göra för att minska hindren?

Håll stigar och vägledningsremsor tydliga, fråga folk vilket stöd de behöver och använd tydligt språk. Om du publicerar innehåll online, lägg till alt-text till bilder, bildtexter till videor och se till att din webbplats kan användas med ett tangentbord.